Läser om och lyssnar till reportage om drograzzian i Jakobstad. Alla som arbetar med unga idag vet att det är ett faktum att droganvändningen och framför allt inställningen till droger har blivit betydligt mera liberal. Vi kan låtsas att det inte är så, vi kan välja att inte prata om det. Och vi kan fundera på varför det är så. Kanske rädsla, kanske okunskap, kanske bara oförmåga att ta in det.
Österbotten, framgångsrikt på så många sätt och fullt med och av landsortsidyll, det Österbotten kämpar också med en ökad droganvändning som kryper ner i åldrarna. Lever man i förnekelse där så blir det inte lättare direkt. För skolornas del är det något man allt mera måste prata om, jobba förebyggande och framför allt upptäcka i tid. Det har man gjort länge redan men det är inte det lättaste om man inte har erfarenhet eller kunskap om hur man gör det. De tidiga tecknen förbiser man lätt och tror det hänger ihop med annat. Själv tror jag att nolltolerans är det enda som gäller som aktör i skolvärlden. Total nolltolerans. Vänder man bort blicken så har man verkliga problem framåt.
Alla livshistorier, även de ungas, är olika och det är helt klart att det kan finnas och finns andra problem med i bilden som gör att man vänder blickarna mot droger eller att man helt enkelt i tidigt skede dras med på grund av grupptryck. De flesta kommer ur det, men långt ifrån alla.
Men det mest oroväckande idag är inställningen till droger som redan i rätt ung ålder innebär ”att det inte är farligt” och att ”det är inte så farligt om det syns i registret”. För inget av det är sant. Det gör skillnad och det är farligt. Det är farligt för hälsan och nej det är inte så att ” det är skönt att få slappna av” – det är inte så man ska hämta kraft. I vilket skede i livet har man fått den inställningen? Och nej ”det är ingen skillnad, det här försvinner från registret inom ett par år”. Ryktet finns kvar och få arbetsgivare skulle se denna förklaring som en väg att få jobb.
Här tycker jag mig se en stor skillnad i det Österbottniska samhället just nu – få talar om problemet (förutom de mest sakkunniga), man vet om det men lyfter det inte i debatten så ofta politiskt. Gör man det så hänvisar man ofta till den ökade invandringen och kopplar det samman med droganvändningen. Inte är det svaret så enkelt. På landsbygden kopplar man ofta ihop det främmande med ökade risker. Otaliga är de gånger jag hört ” ja men det är invandrarna som tar hit det”. Att finländska och österbottniska ungdomar i ung ålder skulle vara gruppen som använder det förbjudna, det vill man alla gånger inte ta i. Och det är kanske där fällan finns? Vill man se? Rektorn i Jakobstad sa det som är bärande här; det måste finnas en kraftig och tydlig signal i tidigt skede.
Nolltoleransen ska vara total. Då krävs det också att man lyfter blickarna i bygderna och ser det som ordningsmakten ser; det är inte alla gånger det är främmande som bombaderar med farliga saker, absolut inte. Det lever och frodas tyvärr i det egna lilla idylliska också – väl gömt. Men det finns.
Nästan halvvägs 
Tack Anna för att du sätter ord på en oro som många delar. Jag håller med dig till 100%, ingen skall tolerera droganvändning. Har det någonsing uppstått ngt bra ur droganvändning? Visst, alla blir inte narkomaner, men risken att bli det har bara de som testat.
Det är också viktigt att komma ihåg, att trots att användningen av tex cannabis har ökat, så är det fortfarande kring 75% av ungdomarna som inte testat och som inte använder!
Jag tror att en stor del av missbruksproblematiken ligger bortom själva drogerna. Det är inte de eller att de finns som är problemet, utan att människor väljer att använda dem. Gällande ungdomar så borde vi föräldrar göra allt som står i vår makt för att hitta vettig sysselsättning för ungdomarna, så att de inte testar i brist på annat att göra.
Detta är givetvis betydligt mer komplext än såhär, men att vi börjar tala om det är en bra början!
GillaGilla
Tack! exakt som du skriver! Att börja tala om det och våga se det… är en början vi måste ta till oss. Även för skolornas del!
GillaGilla
Det som nästan är värst är att det finns så himla mycket positiv propaganda där ute då det gäller cannabis. Folk tror att det är värsta mirakelmedicinen som botar allt från depressioner till cancer, utan bieffekter. Varje gång tex yle publicerar en artikel som skriver om faror med cannabis, så dyker det upp kommentarer som förnekar allt. Ofta med länkar som leder till uppenbart vinklade sidor. Och människor tror på dem. Väldigt väldigt skrämmande!
GillaGilla
Tack! Håller helt med.. det är skrämmande att det inte finns en insikt alls här om vart det kan leda..
GillaGilla
Jag är absolut inte drogliberal (har aldrig prövat illegala droger) och har inte tid eller möjlighet att ge mig in i någon lång debatt. Dock:
USA inledde sitt War on drugs genom Nixon för 46 år sedan, och krasst uttryckt så har det i stort sett endast åstadkommit att göra en del Latinamerikanska drogbaroner till miljardärer och fylla amerikanska fängelser. Drogerna flödar ändå, och våldet med dem, bl.a. uppemot 200.000 döda i Mexiko sedan år 2006. Det är fullt möjligt att förbudet dödar fler än själva drogerna.
Polis och tull kommer aldrig att kunna åstadkomma mer än att skumma ytan och har på sin höjd marginell effekt. Dock till ett högt pris, såväl ekonomiskt som med tanke på personlig intregritet. Det räcker med att observera trafiken i Västra hamnen en kortare tid för att inse det.
Man bör bredda synen från 'de lagliga, måttligt skadliga drogerna', respektive de ihopbuntade 'väldigt/oerhört skadliga illegala drogerna'. Här en undersökning beställd av den brittiska regeringen, som de blev 'tvungna' att ignorera då bl.a. alkohol ansågs vara skadligare än amfetamin.
http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-news/drugs-the-real-deal-5330000.html
Tyngpunkten bör ligga i saklig upplysning och vård för dem som behöver. Det klassiska 'prövar du någonsin hasch så ligger du strax i rännstenen med sprutan i armen' är närmast kontraproduktivt. Kika på Nederländerna, Portugal och Tjeckien.
GillaGilla