Bär ditt barn som den sista droppe vatten

Jag ser på mina händer. De liknar mammas. Det är tryggt. Min mammas händer är lite fåriga efter tungt arbete i många år. Men de vittnar om så mycket de där händerna. De vittnar om mat på bordet, kärlek, kramar, torkande av tårar… det vittnar om allt.

20180512 220180510 20012820180510 20004420180511 18455320180510 20003720180510 19594320180510 195823

När jag var liten så smekte de där händerna mina händer, de kramade och de tröstade. Samma händer tröstar mig 30 år senare . ”Det blir bra Anna, det ordnar sig” hör jag mamma säga även idag. Hon har tveklöst haft en avgörande betydelse för mina val i livet.
När jag kom hem från skolan, då var hon ofta hemma. Hennes händer bakade, kokade och fixade. Det stod ett saftglas med sockrad bulle på bänken. Som jag älskade att sitta och se på när hon hackade grönsaker. Jag pratade och hon lyssnade.
Som äldre så bar de där händerna mig vidare. De låg på min axel stöttandes när livet var svårt. De torkade tårarna, packade mina grejer när det var svårt att lämna det jag då var i. De packade upp mina grejer på annat ställe. De fortsatte baka och fixa. De fortsatte vara där.
När livet blev svårt för oss alla så orkade händerna i alla fall. De visade hur man tog sig ur kriser. De bad om hjälp men de var starkare än någon annan trodde.
När barnen kom så bar de där händerna dem varsamt. Smekte dem, la dem att sova och gjorde mat åt dem. De fanns och finns där. De sviker inte även om de där händerna också är trötta. Men i de där händerna så landar också teckningar och blommor av kärlek. Kramar och ömhet. Allt det där som får händerna att orka och vilja vidare.
Så ser jag på mina händer. Allt mera lika. De blir fårigare. Med pigmentfläckar. De är torra ibland och jag sköter dem inte. Hinner inte med. Men jag önskar så innerligt att de ska bära samma kärlek vidare till våra barn för alltid. Även som vuxna. Händer som gett kärlek ska aldrig sluta visa det. Oberoende hur gamla barnen är.
Mamma är alltid mamma.
Och jag tänker att jag ska ta hand om mina händer. Smeka de små händerna bredvid. Och fortsätta trycka ömt de händer som burit mig genom livet.
Och mamma, når du läser det här, för det vet jag att du gör i smyg. Så ska du veta att du är allt och lite till ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s