Arja och jag

Jag älskade Arja Saijonmaa och gör det fortfarande. Allra mest gillar jag hennes ”jag vill leeeeva i Europa”. Känner att jag nästan kunde brista ut i den låten här på Berlins gator men så roligt ska vi kanske inte heller ha. Den andas liksom internationella vindar, den andas hopp om en bättre framtid, den andas kompromisser, politik, allt liksom.

 

20180619 2

 

Jag har vältrat mig i nya tankar här i Berlin tillsammans med Folkhälsans ledningsgrupp.  I tysk struktur (om du Andreas läser detta så kommer du som excelförtjust ekonom att älska mina strukturtankar:)). I det tyska språket (jajamen! Jag kan fortfarande lite tyska <3). Och i möjliga samarbeten och jag blir så lyrisk när jag ser EU-flaggan lysa. Nu retar jag säkert gallfeber på någon som tycker EU och byråkrati är asigt dåligt och andra som anser EU vara roten till allt ont. Men jag tar risken.

 

Jag kan inte annat än älska att andas Europa. Älska att det finns samarbeten, att gränserna öppnats och att det finns en naturlig nyfikenhet och längtan i alla länder; längtan efter nya intryck. Längtan efter fred och frihet, där fanns ju grunden. Och jooo, jag vet att det finns andra sidor också men nu, när jag ser EU-flaggan vaja så här nära, så vill jag bara fokusera på det positiva. Varför? För att jag kan! För att jag inte är politiker i dag.

 

20180619 223456

20180619 220932

Jag gick i högstadiet då EG-medlemsskapet var på tapeten och varje dag fanns det någon som öste ur sig ovett om Europa och vad man ger upp. Redan då var jag en liten idealist som med mitt permanentade hår och allt för spända 501 Lewis gick in i debatten med hög flagg. Vi ordnade en omröstning i skolan och jag skrev stort ett JA: Min pappa tyckte nej. Min mamma tyckte JA. Och jag bara anade möjligheterna som väntade bakom skidbacksvägen och det gula tegelhuset.

Som ungdomspolitiker röde jag mig mycket i Europa. Jag fick den möjligheten. Fatta det! Vi möttes, vi demonstrerade, vi umgicks och debatterade länge och häftigt.

Ikväll åt jag en schnitzel pappa för dig. För Europa. För att du älskade alla former av schnitzlar och för att du om du fått leva med all säkerhet, efter vissa påtryckningar kanske, nog också hyllat den gemenskap, den anda, det ändå goda som finns i en europeisk gemenskap.

Vackert på alla sätt. Och enormt god schnitzel. 

 20180619 200514

2 reaktioner på ”Arja och jag

  1. J

    Läste just ditt inlägg om Toughest – träningen och jäklar va kul det låter, inte själva tävlingen kanske ? men som träningsform skulle jag älska att ta i och bli skitin på riktigt och såklart utomhus! Var kan en träna detta? Fattar att en kan ge sig ut i vilken skog som helst och lyfta stockar. Men vill gärna ha en coach och träningskompisar ?

    Gilla

    1. Anna Bertills

      Absolut, visst gör det! Så utanför min bekvämlighetszon men så taggad! Man kan förstås träna på egen hand men om du vill så kan du kolla träningarna som Nicke Wiitala och Joakim Träskelin drar för Folkhälsan! Du når dem på folkhälsan epost eller via telefon! Där deltar många redan i deras träningar. Vad kul, välkommen med och vi ses hoppeligen 18.8!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s