Söker lugnet vid midnatt. Tar en kort promenad och hamnar vid hamnen i Västervik. Så lugnt och fridfullt. Så skönt. Folk måste tro jag är galen som powerwalkar vid midnatt. Kommer hem 40 minuter senare till en tvååring som inte kunnat sova när jag varit ute olovandes. Hon kramar mig och säger ”mamma, dyyy kom hem. Mamma dyy kom ju hem till mig! Ingenting funkar här”. Dramatiskt och känslosamt.

Så har också dagen varit för mig och för oss. Mottagandet av vår nya byrå har varit så många hälsningar, hjärtan och lycka till att det tog mig och oss på säng. Så många fina människor som vill oss väl. Så många tror jag som tyckte detta var ashäftigt. Och vilken känsla när man märker att det mottas så väl. Då känns det som om all tid vi lagt ner och alla kartläggningar var värt det . Ödet, livet, magkänslan.

Så himla många tack och kramar till er som peppat oss, som skickat fina ord, som önskat oss väl på vägen. Det här ska vi ta fram en kulen decembermorgon när livet inte alls är så enkelt.  Gömma det i hjärtat liksom.

Och annars då? Tja, ska man lansera saker som tar tid och som sänds ut i alla möjliga kanaler, så kan man räkna med att fyra små haft annat att göra idag. Alla barbiesar fick en hårtvätt med tvål, Milou fick sina små ögon insmetade med tvål (gissa av vem…), jag steg i en liten hög med blåbär och drog det runt huset ovetandes.  Alla svettades, Smilla stämplade min vita byrå med ett stämpel som hade rosa pussmunnar. Och nej, det gick inte bort med magiska tvättsvampar. Men vi firade med glass i stan och med nya sandaler åt Smilla och med en beställning av möbler till vårt nya högkvarter!Snart får ni ta del av den atmosfären vi skapar som bäst.

Och jag fick en spontan kram på torget idag över vår nya byrå. Bara sånt, fatta så vackert!