Pallrar mig upp. Klockan är lite för sex, Milou har just vaknat men somnar om en stund. Smilla sover tätt bredvid. Dags för att träna. Min morgonritual; ofta yoga just nu eller styrka i kombination med promenader och simning. Foten är envist svullen av min reuma och den väntar säkert på en spruta och lite mera värkmedicin, sen brukar det släppa rätt bra. En perfekt orsak kanske att inte röra på sig. Men där är det nej. Jag har levt med inflammationer i närmare 25 år snart. Och det bästa sättet är att röra på sig. Mycket. Man får göra det man kan helt enkelt och göra det bra.
Toughest Finland väntar 18.8. Jag, som bara vill vara i fred med egen träning, skall plötsligt klättra, falla och ha mig. Det var något med det först hindret jag klarade. När jag kom mig upp på höbalarna. Jag fick en kick;liksom överraskad av mig själv. Jag har inga maratonambitioner, det håller inte min kropp eller psyke för. Jag vill bara känna mig stark, smidig och må bra. Jag prioriterar träning just nu framför en halv timme till sömn. Jag tror jag gör rätt val för egen del. Och Toughest tänkte jag klara av med mina medsystrar ❤ Överraska mig själv igen!
Det finns 10000 och en ursäkt för att inte träna – speciellt med nätter där sömnen kontrolleras av en tvååring och en snart ettåring. Men de där ursäkterna sänker mig på sikt. Det finns knappast bättre förebyggande hälsa än träning i olika former. Med digital träning krävs självdisciplin. Jag har det lite medfött men mycket upptränat.
Och nu? Nu blir det en helg med möbelskruvning för Bertills&Jung och däremellan blir det Knattefinalen i Vasa för Tyras del. Ser löjligt mycket fram emot att andas friidrott idag. Och nya möbler då förstås.
Och här Mr. Toughest Joakim som coachar Anna & Anna
