Tåget tuffar i väg. Kanske inte tuffar så mycket, mera rivstartar tyst. Vacker augustimorgon och mina rosa jeans sitter fast efter en kamp med knappen. Det är inte en bra idé att plocka fram kläder man inte haft sedan före graviditeten och tycka att de ser passliga ut och inte ens ta fram reservbyxor. Inte när man ska klä på sig så tyst som möjligt kl 05 på morgonen och inte kan ta sig in i barnens rum där mitt klädskåp finns. Så upptäcker man att de rosa jeansen möjligen var lite tighta. men efter en kamp med knappen så satt de fast. Får hoppas att de inte spricker under tågresan. Det vore en syn.

Tåget rullar förbi de sötaste röda stugorna. Fälten öppnar sig med ljus och hopp. Så ofta jag knappt tittar ut förrän tåget anländer till Helsingfors. Näsan begravd i datorn och jobb. Men idag gjorde jag det.

En av debatterna som just nu seglar upp i Österbotten, ja eller hela Finland, är hur vi ska kunna behålla talangerna. Hur vi ska få unga att ”hållas” kvar, stanna, utbilda sig här och sen bilda familj. Inte rusa ut i världen och ta för sig före. Det där var karikerat sagt. Lite elakt. Men jag tror ju inte alls att unga ska behöva tänka så.  Ut i världen bara och live and learn. Men SEN! Sen får de gärna komma tillbaka.  Det ger regionen och landet mycket om vi har unga som tar sig ut och ser sig om utanför hemregionen. Det betyder inte att alla gör det men de som vill; fatta vilka möjligheter som väntar där ute. Att unga skulle fly över till Sverige på grund av finskan tror jag inte heller på. Däremot söker unga idag efter arbetsmarknader som är öppnare, där man inte behöver ha varit i arbetslivet i 15 år för att landa en bra post och där man helt enkelt har ett  positivare klimat. Gladare sådant.

Möjligheterna anses vara många flera. För unga familjer är också vårt västra grannland attraktivt – man satsar på fördomsfria lösningar kring föräldraledigheter, stödåtgärder och arbetsgivarna är överlag flexibla. Så att det skulle handla om det finska språket för österbottningar?Nej, det tror jag faktiskt inte.

Så istället för att försöka hålla i ett slags dolt koppel där man pratar om avbefolkningen som att det vore något hemskt att unga studerar och jobbar utomlands, så applådera det! Jag tycker det är underbart att det finns drivna människor som vill och som är hungriga på världen! Satsa istället på att skapa tillräckligt attraktiv region med arbetsplatser och företag som erbjuder ”mera än ett jobb” och se till att lösningar för att stöda unga familjer på alla sätt finns där och backar upp. Flexibilitet, nytänkande på flera nivåer och en medveten strategi att satsa på den kunskap som unga förvärvar utomlands. Rekrytera hem dem!

Om jag fick en chans att prata med Anna 18 år igen så skulle jag buffa ut henne i världen lite mera. Säga att det är okej att åka! Att världen bär på så mycket spännande utanför det bekanta. Sen hade hon ändå kommit hem.