Så var det helg igen. Måndag och fredag. Så känns veckorna nu på något sätt. Farten är hög, livet känns mjukt (ha, skojar bara. Jag försöker inbilla mig bomullskänslan.) och barnens vardag har också kört igång. Och Milou, var håller hon hus då?  Ja ,hon har inlett sin dagiskarriär i Björkdugens daghem. I samma grupp som Smilla .Obetalbart vacker syn när de går in hand i hand. Eller det är kanske lite förskönat. Snarare så att Smilla puttar på och Milou stapplar efter på lite svajiga ben.

Jag gjorde den obetalbart dumma missen denna fredag igen. Handlade direkt efter dagis. Inte bra alls. Det bråkades, kinkades och skreks. Damen bakom kassan såg inte så road ut heller. Men så försökte jag landa lite, efter att kallsvetten ebbat ut, och tänka på lite tacksamhet. Och landade i den jättefina personal som möter våra barn dagligen.

Som idag. Jag hastade in i störtregnet med Malte. Fick rusa in och störa annat samtal för att få påskrivet hans papper. Och det var okej. De ler när vi kommer, de välkomnar. De är underbara.  Och så när Smillis och Millis landar på Sjöstjärnorna. Varma famnar, glada människor. Det är inte en enda dag som de inte velat gå in.  Fina fina människor som jobbar med våra barn varje dag.

Som Malte idag. Ovanför hans hylla på dagis har han plitat en namnskylt. Som alla andra på dagis. Men hans namn var pyttepyttelitet. Istället radade en del bokstäver upp sig. I mitten av alla bokstäver stod det ”Seksi”. Jag anade oråd och frågade vad han skrivit på sin namnlapp. Han förklarade stolt att det står ”I´m sexy and I know it” från en låt han hört på radio. Det betyder att han är snygg, sa han. Stilig. Med skammen blossandes på mina kinder så frågade jag personalen om de vet vad han skrivit. ”Jo, men eftersom vi sagt att de fick skriva vad de ville… så fick det stå kvar”. <3. Bara det. Fatta det! Skämdes smått av hans tilltag men var så glad över det bemötande han fick. Hjärta och kram på det. Den gesten gick rakt genom hjärtat- även om han fick sitta i köket senare och diskutera det hela med mig. Men ändå.

Nu Sebbasvägen, havet och friska vindar. Som vi behövde det nu!