Jag drabbades av en våg av tacksamhet där jag stod och manglade lakan så där allt för sent en fredag kväll. Så är det inte alltid. Men det finns något speciellt som heter fredagstacksamhet. När man har åkt runt halva veckan och inte alls fått gjort det man borde så finns det de där fredagarna, när tempot går ner, lakanen är nya efter mycket om och men, kylskåpet fullt efter en halvmisslyckad kvällstur till butiken med trötta barn, kattmat hälld över golvet och tvättmaskinen snurrar sitt fjärde varv sen jag kom hem. Men ändå. De sover i sina sängar ( i alla fall någon timme till). Och jag kan göra det som jag inte fått gjort. Som stressar tankarna.  I det här fallet hyllar jag struktur. Jag älskar nästan det.

I övrigt så är mangeln, tvättmaskinen och strykjärnet min mindfulness. Sällan är jag så avslappnad som just där och då. En podd på bara. Gärna framgångspodden. Och tongåvan. Så enkelt är det vissa kvällar.