”Där är du och Linn mamma” skriker barnen varje gång vi åker förbi vårt kontor och ser fönstret med oss två hälsa välkommen. ”Du har sååå mycket smink där mamma, får jag också?” Kontrar Tyra. Ja, jag minns som igår när vi fotades och bytte kläder utomhus för att lite variera bilderna. De togs i en vacker liten gränd i Vasa – sommaren 2018.
Det är ett halvår sedan vi slog upp dörrarna till den dröm vi båda haft. Som började med ett litet trevande men som snart brakade loss till något som inte gick att förtränga längre. Som öste på i rasande takt. Vi skulle göra innehåll, jobba med opinion, kommunikation och konsultering. Med facit i hand blev det just det och så mycket mera.
Utan Linn som partner hade jag aldrig gjort detta. Hon visade sig vara exakt så smart som jag visste att hon var. Och en sådan god människa att det är omöjligt att inte komma in i ett flow med henne bredvid. Hon ser till att jag håller mig konkret när jag börjar måla utanför boken. Om vi tycker lika i allt? Nej, vi är både olika och lika. Men så har just den styrkan visa sig vara en väldigt bra strategisk medspelare i vår vardag. Ganska snabbt lärde vi oss varandras styrkor och att läsa varandra.
”Fullt upp”, säger Malte när man frågar honom om läget. Lite så är det med oss också. Mera och mindre galna veckor. Men om det inte hade varit det hade jag varit fruktansvärt orolig. För vid sidan om drömmen så måste det också finnas en businessplan och strategi. Vid sidan om rosa väggar och gröna tak lade vi målsättningar för tillväxt och omsättning. Och det visade sig att det första trevande halvåret också höll målsättningarna. Utan en sådan bedömning och direkta konkreta tillväxtmål är det svårt att skapa en fungerande vardag. Allt är ju inte här och nu. Så från uppdrag i Finland på båda språken, så landade de första kunderna både från Sverige och Belgien inom kort. Med andra ord så måste man också ganska snabbt göra en bedömning siffermässigt om ens bolagstanke håller. Och det gjorde den. Inte bara nu utan också framåt – när man ser till trenderna på arbetsmarknaden.
Så efter en vecka då barnen har varit konstant sjuka så har det varit en välsignelse att få leva enligt det motto som Linn myntade sommaren 2018 ”Aldrig mera dåligt samvete” – med andra ord; bara goda tankar, inget dåligt samvete över sjuka barn, allt som borde ha blivit gjort. Nu ska det ju göras hur som helst men med stöd av varandra så fixar allt sig. Så tacksam jag är att få jobba sida vid sida med henne. I snällt klimat. I klimat som frigör allt och lite till! Där det kan hända här och nu. Där både snällhet och knivskarp strategi råder. Där Rådhusgatan 21 plötsligt fylls med nya människor. Linus, Elin, Hanna, Nina och Lena. Där vi plötsligt har en ännu större gemenskap och konkurrenskraft.
Maltes bolagsstart gick väl så där. Hans stora bolag krympte efter att hans mamma krävt att han gjorde det jämställt och tog in flickor i ledningen – inte bara pojkar på alla poster. Det var inte så där jättepoppis att gå tillbaka med mammas krav. Haha! Skämt åsido. Jag tror ju att tankar om jämställdhet ska fostras i ung ålder. Men det tar vi i nästa inlägg!