Då man är na lite slekt

Det är snart midnatt och jag skriver brev som bäst! Tänkte passa på att publicera det också så här öppet. Jag tänker ju att vi alla har olika skäl till hur vi grupperar oss politiskt och hur vi tänker. Det här är min story och mitt brev.

Mikko, nu har du några timmar till valdagen. Jag vet, om jag känner dig rätt, att du just nu mentalt går igenom månader av kampanj och år av satsningar. Nu gäller det, tänker du och vi andra också. Du har säkert lagt barnen med Yassu redan och lugnet sänker sig. Kanske en rejäl trötthet kommer på efter en grym kampanj. Mera än det du gjort kan man inte göra. Ditt förtroende har du byggt under en lång tid. Du har arbetat hårt för det och aldrig svikit dina ideal eller gått dit vinden blåst just då. Folk litar på dig. Du står för ditt ord och handling. När makt kommer i handen på en viss typ av människor så går det överstyrs – de ser bara sig själv och blir blinda för allt annat. Du är allt annat än det. Du har ingen självupptagenhet i dig. Du är den samma som du alltid varit.

Vi har känt varandra länge du och jag. Våra mammor lekte som små och vi hittade varandra senare. Alltid glad, alltid lugn och alltid snäll. Nå kanske inte lugn då! Du är ju överallt! Din fart räcker för några till liksom. Det senaste åren har vi jobbat för att utveckla utbildning överlag och också landsbygden. Före det har vi jobbat mycket politiskt. Du slår en signal ibland när du kör hemåt. Beredd att diskutera och bolla.

Jag brukar säga att snälla människor kan ta sig hur långt som helst. Som du då. Kombinationen av att kunna politik, vara taktiker, kompromissa och känna en äkta ödmjukhet.  Du framhäver dig ingenstans. Du vet att dina resultat talar för sig själva. Tryggheten i det måste vara skön.

Yassu och barnen står alltid bredvid och bakom dig. Och du likadant. Ni är så fina ihop alla fyra! Smilla skrämde livet ur Noah en sommarfest. antar att hon brås på sin mor. Ibland anar jag att din blick också säger till när jag borde vara tyst 🙂

 Om du orkar så kan du se videon med Malte. Ingen har berättar för honom att han inte har rösträtt ännu. Så vi kan kanske spara den sanningen till en annan dag:)

Nu inleds nedräkningen för kandidat Ollikainen. Om ett dygn hoppas vi innerligt att det är ledamot Ollikainen 🙂

 

11102960_836337303120002_1411224153002816284_n

 

 

En reaktion på ”Då man är na lite slekt

  1. Benita Kavander

    Anna! Vilket fint brev, så äkta, så vänfast, så sant! Vi håller tummarna allt vi kan; nu ska det gå vägen! Hälsning från Benita K

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s